ÖRN Strax före tolv händer det äntligen. Efter två fruktlösa timmars spaning ser vi två fåglar som på långt avstånd höjer sig mot den blå himlen. De rör sig gracilt i luften, majestätiskt.
– Det där är sannolikt två kungsörnar, säger Bengt-Göran Carlsson som inventerar rovfåglar i några av de områden där Statkraft och SCA vill bygga vindparker.

Utsikten är magnifik där vi står på ett berg i trakterna kring Ramsele i Sollefteå kommun. Solen skiner, det är ett par minusgrader och efter en kortare skidtur uppför har vi kommit fram till dagens observationsplats. Bengt-Göran plockar vant fram tubkikaren och tittar med en svepande rörelse mot horisonten. På långt håll syns en av masterna som Statkraft SCA Vind satt upp för att mäta vindhastighet och vindriktning i Stamåsen, ett av de sex områdena som är aktuella för företagets stora investering i vindkraft.
– När du spanar efter kungsörnar gäller det att hela tiden svepa med kikaren över horisonten och både få med trädtopparna och himlen. Örnarna syns bäst när de flyger mot himlen, men vi vill gärna se varifrån de går upp för att kunna lista ut var boplatsen kan finnas, säger Bengt-Göran.  

Bengt-Göran gör rovfågelinventeringen på uppdrag av Sweco, som jobbar med miljö- konsekvensbeskrivningen (MKBn) för vindinvesteringen. Till sin hjälp har han Leif Johansson som är en entusiastisk och kunnig fågelskådare. Dessutom samarbetar Bengt-Göran med Thomas Birkö och Andro Stenman som jobbar med Sollefteå kommuns rovfågelinventering samt Peter Nilsson som gör en inventering i Medelpad.  Flera personer deltar också ideell basis.  
Inventeringen görs för att ta reda på om det finns kungsörnar i de områden där vindparkerna ska byggas, hur många revirhävdande örnar det kan röra sig om och var deras boplatser finns. Informationen från inventeringen ingår i MKBn, som lämnas till miljöprövningsdelegation- erna vid länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland. Det är de som väger ihop alla fakta och avgör var vindkraftverken får byggas och på vilka villkor.  

Rovfågelsinventeringen började i mitten av februari 2008 och har pågått i olika omgångar till och med oktober. Innan äggläggningen började besöktes varje område vid minst tre tillfällen, en dag på varje område.  
Hur vindkraftverken påverkar kungsörnarna vet man inte riktigt. Det finns inte så mångastudier kring vad som händer när vindkraftverken är på plats. I Skottland studerades örnar under lång tid före en vindkraftsetablering, sedan tittade man på förändringar efter att vindkraftverken tagits i drift. Undersökningen visade att örnarna bytte rörelsemönster.
– Men vi känner också till några etableringar där örnar drabbats. Bland annat på norska Smöla utanför Trondheim där havsörnar kolliderar med vindkraftverken och dör. Men det finns inga storskaliga vindparker i skoglandskap ännu. Därför saknar vi kunskap om effekterna av sådan etablering, konstaterar Thomas.  

Kungsörnen räknas som ett av Sveriges fem rovdjur och det finns cirka 475 par i Sverige, men mindre än hälften lyckas få ungar varje år.
– Det här är fåglar som vill vara ifred och som behöver stora ytor. När deras levnadsyta krymper finns det risk för allmänna störningar som kan innebära att fåglarna inte häckar eller att de inte kan skaffa mat till sina ungar. Är det främst avelsfåglar som dör riskerar vi stora störningar i örnpopulationen, säger Andro Stenman och fortsätter:
– Vissa områden där det finns örn har vi bra kontroll på, men andra områden vet vi inte så mycket om. Helst skulle vi ha velat få följa örnar som verkar finnas i de områdena under flera år, för att bättre kunna säga var det kan fungera med en vindkraftsetablering.

Kungsörnen är den näst största rovfågeln i Sverige, med en kroppslängd på 0,9 meter och ett vingspann på cirka två meter. Vikten varierar mellan tre och drygt sex kg.Kungsörnar kan uppnå hög ålder och den äldsta kända frilevande kungsörnen i Sverige blev minst 32 år.   Den svenska kungsörnsstammen har ökat på senare år. Den finns i skogslandskap från norra Värmland och norrut samt på Gotland och i Skåne.   Kungsörnar bygger stora risbon (upp till fem meter höga) i kraftiga tallar eller i klippstup, ofta med utsikt över terrängen. Häckning sker inte alla år och i genomsnitt lyckas ett par bara föda upp en unge vartannat år.   Den huvudsakliga födan är hare, skogsfågel samt kadaver av olika slag. Kungsörnar kan även ta renkalvar.

 

Källa:  www.viltskadecenter.se

Dela denna artikel...