SVERIGE För första gången på fem år har de genomsnittliga betygen för årskurs nio sjunkit. I år hade niorna ett meritvärde som var 0,8 poäng lägre än året innan, enligt Skolverkets betygsstatistik. Samtidigt är andelen nior om är behöriga till gymnasieskolan 88,2 % vilket är den lägsta på tolv år.
Under måndagens seminarium i Folkets hus föreläste Birgitta Andersson om vikten av kultur och musik inom vård och omsorg. Under många år har Birgitta som är kantor, musik- och konstterapeut arbetat främst inom psykiatri, cancer- och demensvård. Publiken blev starkt berörd av hennes berättelser, varav en handlade om en 35-årig kvinna som varit med om en stor stroke. Hon låg utslagen i fosterställning och ville dö, men med musikens hjälp kunde man återfå kommunikationen och livsglädjen.
Ett annat exempel där så kallade ”vårdsånger” hjälpt var när 70-åriga Elna tappat livslusten efter att ha förlorat sin make. Hon blev betraktad som dement och blev därför inlåst på en vårdinstitution. Hon slutade äta och vägde endast 30 kilo när Birgitta Andersson fick träffa henne för första gången. Något personalen inte vetat om var att Elna tidigare varit en framstående violinist, och genom musiken och konsten tog hon sig igenom och levde ett lyckligt liv fram till sin död då hon var 90 år gammal.
På många äldreboenden dör själen före kroppen. Man sköter kroppen, men själen får inte vad den behöver. Musiken kan användas mycket, mycket mer i vården. Det kostar ingenting att sjunga, säger Birgitta Andersson.
Birgitta talar för ”vårdsånger” i arbetet med dementa. Dels för att sång avleder ångest men det är också en väg till kommunikation då sångminnet inte blir dement.
Hittills har trenden varit att de genomsnittliga betygen ökat varje år. Enligt skolverket kan årets trendbrott bero på att lärare blivit mer uppmärksamma och återhållsamma i sin betygssättning i samband med att de nationella proven har börjat kontrollrättas. Men det är inte bara den hårdare granskningen som håller betygen nere, tror Karin Hector-Stahre, enhetschef för prov och bedömning på Skolverket.
– Det här är erfarna lärare som har goda kunskaper. Det är rimligt att tro att betygen motsvarar något reellt i elevernas kunskaper, säger hon.
Det som har störst betydelse för ett barns betyg är föräldrarnas utbildningsnivå. Elever vars föräldrar bara har grundskoleexamen, har lägst betyg. Men något som är nytt för i år är att även elever vars föräldrar är högutbildade får sämre betyg än tidigare, enligt Skolverket. De elever med utländsk bakgrund har enligt statistiken lägre snittbetyg än andra elever. Men skillnaderna minskar, och eleverna med utländsk bakgrund närmar sig de genomsnittliga betygen.
Niornas resultat är en bekräftelse på det som har synts i flera internationella undersökningar, enligt Karin Hector-Stahre, skolverket.
– Vi ser att kunskaperna går ner om man tittar över tid, säger hon.
Även i år kvarstår könsskillnaderna i skolan. 89,2 % av de kvinnliga eleverna var behöriga till gymnasieskola mot 87,2 % av de manliga. Flickor har i genomsnitt högre betyg än vad pojkarna har och är oftare behöriga till gymnasiet. Meritvärdet för flickorna var i snitt 220,1 poäng i våras i jämförelse med pojkarnas 197,9.
