VINDEN Den fångas av vinden. Flyger, fladdrar till och dyker. Vissa dagar går det alldeles utmärkt att utöva den ädla konsten att flyga drake. Andra dagar är det inte ens lönt att försöka. Hur mycket det blåser, var och när är helt slumpmässigt. Helt säkert är i alla fall att vinden aldrig tar slut.
Vinden som energikälla kan aldrig påverkas eller utarmas. Därför är vinden en av våra förnyelsebara naturresurser, energi från vinden förnyas i samma takt eller snabbare än vi förbrukar den.
– I meteorologiska termer är vind luft som rör sig mellan ett område med högt tryck till ett annat där trycket är lägre, berättar Per Kållberg, meteorolog på SMHI:s forskningsavdelning.
Det som styr lufttryckets variationer är graden av solens uppvärmning. Jordens rotation påverkar också och gör att luften på norra halvklotet rör sig moturs i en virvel runt lågtrycket. Står du med vinden i ryggen ligger det alltså ett lågtryck till vänster. På södra halvklotet är det precis omvänt. – Blåsigast är det på vintrarna över Nordatlanten söder om grönland, fortsätter Per Kållberg.
Allra minst blåser det kring ekvatorn. Vintertid är lågtrycken intensivare och därför är det blåsigare då än under sommarmånaderna. Generellt blåser det också mer i södra Sverige än i norra.
– Framförallt blåser det mycket mer till havs än inne över land, förklarar Per Kållberg. Till exempel är medelvinden över Sundsvall 2,6 meter per sekund medan den ut mot havet på Brämön ligger på sex meter per sekund.
Vindhastigheten som anges i allmänna väderleksprognoser gäller på tio meters höjd från marken och berättar om medelvinden under en typisk tiominutersperiod. På höjder mellan 120 och 150 meter där vindkraftsverks rotorblad fångar upp vinden blåser det mer. För lönsamma vindkraftsinvesteringar är mätning och beräkning av vind en förutsättning. Och det är flera faktorer som måste beaktas för att beräkna vindens hastighet. Bland annat påverkar friktionen mot jordytan som bromsar vinden, temperaturskillnader mellan olika områden och mellan olika höjder samt topografin och olikheter i jordytans karaktär.
Terrängen brukar beskrivas i råhet, det vill säga utifrån hur mycket den hindrar vinden. Över vatten är råheten låg medan vinden över land störs av olika hinder som träd och byggnader. Information som i allra högsta grad är intressant för vindkraftsetablerare.
– Vi gör ett 25-tal lokala vindvärderingar per år, berättar Jan Andersson, meteorolog på SMHI. Det handlar om att uppskatta energipotentialen i ett område eftersom det kan vara stora skillnader beroende på hur terrängen ser ut.
För att ett vindkraftverk ska starta behöver det blåsa tre till fem meter per sekund. Maxvinden, det vill säga den vindstyrka där vindkraftverket stannar och tas ur drift är vanligen när medlevinden är 25 meter per sekund.
